Orkidéjord

Orkidéjord fyller flera funktioner: den hjälper till att hålla orkidéns rötterna på plats, den levererar näring till plantan och den hjälper till med att både leda bort vatten (så att rötterna inte behöver stå i blöt och ruttna) samtidigt som den håller kvar lite fukt (som rötterna kan suga upp). En bra orkidéjord lyckas med att hålla miljön lite fuktig men inte blöt.

Vad är orkidéjord och orkidékompost?

Det som säljs som orkidéjord och orkidékompost i handeln är inte jord i valig mening utan ett växtsubstrat som passar många orkidéer bättre än vanlig blomjord – särskilt orkidéer vars vilda förfäder var epifyter.

Termerna orkidéjord och orkidékompost används lite hur som helst, så man kan inte utgå ifrån att orkidéjord skulle innehålla mer av någon viss ingrediens än en produkt som istället är märkt orkidékompost. Exakt vad som ingår i dessa produkter, och i vilka proportioner, varierar mellan olika tillverkare. Det är därför en bra idé att granska innehållsförteckningen innan man köper.

Generellt sett brukar orkidéjord och orkidékompost vara ett växtsubstrat som är grovt, luftigt och svagt gödslat. Det passar orkidéer, och vissa andra växter, som behöver ett substrat som är luftigt, genomsläppligt, och aldrig blir kompakt i krukan. Exempel på andra växter som trivs bättre i orkidéjord än i vanlig blomjord är bromelior och epifyter ur juvelblomssläktet (Guzmania).

En typisk orkidéjord innehåller gott om bark och torv, och är svagt gödslad med mineralgödsel. Att orkidéjorden bara är svagt gödslad innebär att man ganska snart kommer att behöva ge sin orkidé gödning igen efter en omplantering. En bra tumregel är att näringsvattna sin orkidé ungefär en gång i veckan under våren, sommaren och den tidiga hösten. Från ungefär oktober drar man ned tillförseln markant och näringsvattnar endast en gång i månaden.

Vanliga ingredienser i orkidéjord – lär dig att tyda innehållsförteckningen

Som nämnts ovan varierar både innehåll och proportioner beroende vilket märke av orkidéjord du köper, och det är en bra idé att granska varudeklarationen innan man beställer.

Plantagens orkidéjord

Om vi till exempel tittar på Plantagens orkidéjord så får vi veta följande om den:

Råvaror: Furubark, peatnuggets, ljus torv (H2-4), kalk, mineralgödsel

pH-värde (H2O): 5,5–6,5

Tillsatt näring per m3: 0,5 kg NPK 14-7-15 micro

Här kan vi alltså se att huvudingredienserna är bark (från någon slags tall), peatunuggets och ljus torv. Med peatnuggets avses vanligen bitar av hårt torkad svarttorv. Det är alltså en sorts bark och två sorters torv i den här orkidéjorden, och så har man dessutom tillsatt kalk och mineralgödsel. Mineralgödseln är av en typ som består av 14% kväve (N), 7% fosfor (P) och 15% kalium (K). Vidare kan vi se att orkidéjorden, trots tillsatsen av kalk, är sur.

Fagerhults Torv

Fagerhults orkidejord

Om vi istället tar en titt på Fagerhults orkidejord så ser vi att den innehåller 95% pinjebark och 5% fibertorv. Med pinjebark avses vanligen flisad bark från sydeuropeiska barrträd. Fagerhults har inte satt ut någon eller några arter, men i handeln är det vanligt att pinjebark kommer från terpentintallen (Pinus pinaster), ett träd som bildar en tjock och vackert röd bark. När terpentintallar avverkas för virkesproduktion tar man till vara på barken och säljer den som pinjebark. Om vi tittar på punkt två i innehållsförteckningen för Fagerhults Torv så hittar vi fibertorv. Men vad är det? Fibertorv är torv som inte hunnit förmultna särskilt mycket i jämförelse med mellantorv och högförmultnad torv. Om vi tittar på fibertorv så har den forftarande lätt igenkännbar växtstruktur och strukturen är som namnet anger fibrigt. Detta bidrar till att ge orkidéjorden önskad struktur.  Fagerholts jord är en yrkesjord som har utvecklats för yrkesodlare som kräver jord v högsta kvalitet.

Fagerhults säljs hos Wexthuset.

Odla orkidéjord

Vissa märken av orkidéjord berättar inte bara om vad de innehåller, utan anger också storleken på substratbitarna – detta eftersom det påverkar orkidéjordens egenskaper. Till exempel erbjuder märket Odla en orkidéjord med följande bark och torv:

• 70% Pinjebark 18-20 mm
• 25% Pinjebark 25-45 mm
• 5% Fibertorv H3-H5 siktad 5-20 mm

Odla orkidéjord säljs bland annat på ÖB.

Hur mycket orkidéjord behöver jag till en orkidé?

Orkidéer som är epifyter vinner sällan på att planteras i mycket jord. Orkidékrukor är inte så stora och som tumregel räcker det med ungefär en halvliter orkidéjord per planta, såvida du inte har en rejält stor orkidéplanta.

Att ge en orkidé en extra stor kruka med massor av orkidéjord kan verka snällt mot plantan, men i själva verket innebär det en ökad risk eftersom det kommer att ta längre tid för växtsubstratet att torka upp mellan vattningarna och risken för problem kopplade till våthet och övervattning ökar.

Hur ofta ska jag plantera om min orkidé i ny orkidéjord?

En tumregel är att man planterar om orkidéer i ny orkidéejord med 2-3 års mellanrum. Ibland behöver man dock bryta mot regeln och plantera om tidigare än så, till exempel om orkidén börjar bli för stor för sin kruka eller om orkidéjorden blir dålig (ruttnar, luktar illa, svampangrepp, eller dylikt).

Att komplettera med sphagnummossa

I vissa fall är det gynnsamt för orkidén att förutom orkidéjorden även få sphagnummossa, eftersom sådan mossa är bra på att behålla fukten utan att skapa en för blöt miljö.

Köp sphagnummossa

Sphagnummossa 100 gram

Sphagnummossa 500 gram

Vill din orkidé verkligen planteras i orkidéjord?

Växer verkligen de vilda orkidéerna ute i naturen i en blandning av bark och torv? Nja, riktigt så enkelt är det inte, och att förstå mer om din orkidées ursprung kommer att göra det enklare för dig att ta hand om den på bästa vis.

Ta till exempel de populära brudorkidéerna (släktet Phalaenopsis). De odlas som krukväxter och det finns massor av hybrider och kultivarer i handeln. De säljs vanligen i krukor fyllda med orkidéjord, men i det vilda växer brudorkidéer på trädstammar och trädgrenar. De är epifyter som sitter fast på träd och växer alltså inte nere på marken i ett växtsubstrat bestående av bark och torv. De vanligaste sortern i handeln är sedan många generationer tillbaka anpassade för att klara sig i en kruka med orkidébark, men det innebär inte automatiskt att det är idealt för dem.

Att så många vackra och intressanta orkidéer är epifyter har gjort att många lite mer erfarna orkidéentusiaster har börjat experimentera med att inte plantera sina epifyter i en kruka utan istället ge dem en miljö som mer påminner om hur de vilda epifyterna har det. De är till exempel ofta dåligt anpassade till att stå med rötterna i blöt, eftersom de har luftrötter som inte är avsedda för jord.

Innan man börjar experimentera med sina orkidéer är det dock viktigt att var påläst och ta hela bilden med i beräkningen. Till exempel är det inte så många av oss som har ett lämpligt levande träd eller buske inomhus, och att sätta fast en orkidé på en tjock död bit trä innebär vissa risker eftersom träet kan börja förmultna, bli angripet av svamp och på olika vis försämra livsvillkoren för orkidéen om man inte håller koll.

Viktigt att tänka på är att långt ifrån alla orkidéer är epifyter. Vissa är till exempel litofyter och växer på klippor eller magra, steniga områden. Det finns också gott om exempel på orkidéer som växer med rötterna i jorden precis som de flesta andra blommande växter. I den här gruppen hittar vi till exempel Guckuskon (Cypripedium calceolus) som växer vilt i Sverige och huvudsakligen återfinns i hasseldungar och liknande skuggrika lövskogshabitat. Den är fridlyst i hela landet så man får inte ta den från det vilda, men odlade exemplar går att köpa från plantskolor.

Kort och gott: För att veta hur du på bästa sätt tar hand om din orkidé kan de löna sig att kolla upp vilka vilda förfäder den har och läsa på om hur de växer i naturen. Samtidigt är det bra att tänka på att orkidésorter som odlats i många generationer kan ha fått annorlunda behov genom selektiv avel och därför vara anpassade till det växtsubstrat som odlaren rekommenderar.

Att bland sin egen orkidéjord

Många av de vanligaste ingredienserna i orkidéjord går att köpa separat, så du har möjlighet att blanda till din egen orkidéjord om de färdiga inte riktigt passar för just dina orkidéer.

Det går till exempel att köpa furubark, pinjebark, peatnuggets andra sorters torvprodukter för att skapa basen, och sedan tillsätta kalk och orkidénäring. Kanske behöver du också förstärka med något mer, såsom lecakulor och sphagnummossa.

Tips!

• Om du hittar ingredienser som är bra, men där bitarna är lite för stora, kan du klippa till dem med en sektör.
• Det är inte bara i blomsterhandeln man kan hitta lämpliga ingredienser, utan det förekommer också att orkidéentusiaster besöker djuraffärer. Till exempel går det att köpa både pinjebark och andra sorters bark avsedd för reptilterrarium. Kontrollera alltid innehållsförteckningen så att du vet vad det är du köper.

Kan man plantera orkidéer i vanlig blomjord?

Det beror på vilken orkidé det rör sig om. Om du har en orkidé vars vilda förfäder är epifyter eller litofyter kommer den troligen inte att må bra i vanlig blomjord, eftersom blomjord är för kompakt och inte dränerar bra nog. Om du däremot har en orkidé som härstammar från vilda orkidéer som växer i jorden ute i naturen ska den i normalfallet planteras i jord som påminner om den som de vilda orkidéerna växer i. Skaffa helst specifik information om den kultivar eller art det rör sig om.

Kan orkidéer växa i vatten istället för i orkidéjord?

Svaret på den frågan beror på vilken orkidé det rör sig om. Vissa orkidéer går att odla i vatten istället för orkidéjord och vissa trivs inte alls så.

Om du är intresserad av att prova på detta så finns det två olika metoder.

Viktigt: Om din orkidé inte verkar gilla att hållas i vatten, plantera den i orkidéjord igen.

Metod A – Växla mellan våtperiod och torrperiod

1. Välj en orkidé som du vågar experimentera med och som har ett friskt och robust rotsystem.
2. Tag försiktigt plantan ur krukan och avslägsna all orkidéjord som omger rötterna.
3. Placera plantan i en glasskål och fyll på med vatten. Vattnet ska täcka de nedersta två tredjedelarna av rotsystemt. Inga blad ska nå ned till vattnet.
4. Lämna blomman i vatten i två dygn.
5. Häll varsamt bort vattnet. Lämna plantan i glasskålen utan vatten i fem dygn. (Håll koll på plantan under tiden – om den visar tecken på att vara uttorkad kan du behöva abryta torrperioden tidigare. Ett tecken på uttorkning är att bladen blir mindre styva än vad de normalt är.)
6. Fyll på med vatten igen och låt stå i två dygn. Upprepa från punkt 5.

Om plantan verkar må bra av att växa i vatten, fortsätt med den här metoden och börja tillsätta orkidénäring regelbundet så att den inte svälter.

Metod B – Håll orkidén kontinuerligt i vatten

Med den här metoden har man mindre vatten i krukan, men låter det vara kvar längre än i två dygn och det blir aldrig någon torrperiod. Den här metoden påminner alltså om att hålla orkidéen som om den vore en snittblomma.

1.) Välj en orkidé som du vågar experimentera med och som har ett friskt och robust rotsystem.

2.) Tag försiktigt plantan ur krukan och avslägsna all orkidéjord som omger rötterna.

3. Placera plantan i en glasskål och fyll på med vatten. Vattnet ska bara nätt och jämnt täcka den nedersta tredjedelen av rotsystemt. Inga blad ska nå ned till vattnet.
4. Lämna blomman i vatten i en till två veckor.
5. Häll varsamt bort vattnet och fyll omedelbart på med nytt.

Det är viktigt att hålla koll på orkidén så att man kan ingripa om vattnet blir dåligt i förtid eller om det torkar bort.

Om plantan verkar må bra av att växa i vatten, fortsätt med den här metoden och börja tillsätta orkidénäring regelbundet så att den inte svälter.